Mamma och jag åkte ut till Unön idag för att göra iordning lite inför sommaren...och för att skingra tankarna. Det var underbart men vi saknade pappa som är kvar på sjukhuset. Det var som en sommardag, varmt och soligt, i alla fall på altanen. Inne i stugan var det kyligt men vi dammsög tills vi blev varma.Det var skönt att hjälpa mamma och jag tror att både hon och jag behövde prata om allt och göra något annat för en stund. Vi åkte och hälsade på pappa efteråt och han är på benen! Förhoppningsvis får han komma hem imorrn.
På grund av att helgen varit som den varit hade jag inte hunnit planerat något för min grammatiklektion imorrn och när stora datorn kollapsade bröt jag ihop. Allt jobbigt och stressigt har bara samlats inom mig och datorproblem blev droppen som fick bägaren att rinna över. Orkar inte åka på VFU imorrn vilket medför att jag blir ännu mer stressad över de projekt vi ska hinna klart med.
Hur ska jag orka? Hur ska jag hinna?
2 kommentarer:
Gumman då!Du är stark, hur det än går!I vissa stunder i livet måsta man lägga allt annat åt sidan, och fokusera på det som är viktigt just då.För dig är det din familj och din hälsa!Jag vet att du är en kämpe och alltid gör ditt bästa, och just nu kanske ditt bästa är att just inte göra ditt allra bästa!(flumvarning)
Finns här för dig vännen!Love you!Puss
Du klarar det här vännen. Ta det bara lugnt och tänk på att familjen är alltid viktigast. Ta hand om dig och stressa inte sönder dig själv med allt skolarbete. Barzo tänker på dig ska du veta! Puss & Kram!
Skicka en kommentar