Det var väl på tiden part 2

I sju timmar fick hon vara statsminister. Sedan blev det politiska läget ännu mer skit.

Idag var det ändå ett stort steg framåt för kvinnor i Sverige, men tyvärr ett stort steg bakåt för samhället generellt.

Det var väl på tiden!

Ja, vilket annat uttryck passar väl bättre idag än "Det var väl på tiden"?! Vi skriver (slutet av) år 2021 och Sverige har fått sin första kvinnliga statsminister. 

Heja Magdalena!

När jag var liten, ungefär 10-12 år, tyckte jag att Island var ett coolt land för de hade ju en kvinna som var president. Längre än så sträckte sig inte min feminism. Idag, när jag själv har barn, döttrar, känns denna representation ännu viktigare. Magdalena Andersson är inte den första kvinnan på en maktposition i Sverige, men hon är det första kvinnan att bli statsminister i världens mest jämställda land (riiight?!). 

Det tog bara 100 år sedan kvinnor (inte alla kvinnor!) i Sverige fick rösträtt innan vi fick den första kvinnan på statsministerposten. Ska det ta 100 år till innan vi blir världens mest jämställda land - på riktigt? 

En stor dag är det i alla fall. Ikväll ska jag fira. 

Korrekturläsing - eller?

Senaste halvåret har jag jobbat som korrekturläsare av både kommersiella och skönlitterära texter. Det kanske är en arbetsskada jag har fått, men har folk i allmänhet blivit slarvigare med korrekturläsning under de senaste åren?

Jag ser felaktiga pronomen, stor-bokstav-missar, diverse syftningsfel, rena slarvfel och ihopblandningar av det/de/dem i såväl reklam som skönlitteratur och presentationsskyltar på TV-nyheterna. Den bristfälliga korrekturläsningen i böcker och presentationsskyltar är det som stör mig mest. 

Anlitas inte korrekturläsare innan en bok trycks och ges ut på ett förlag? Beror det på att allt fler lyssnar på ljudböcker och att bokens felaktigheter således räddas av uppläsaren? Att felen inte hörs när de inte syns? En viss förståelse har jag för felen i skyltarna i TV-nyheterna då programmet säkert klipps och redigeras in i sista minuten.

Dock kvarstår min fundering, är det ingen som granskar texterna före publicering?

Jag kan själv erkänna att jag slarvar i DM/meddelanden till vänner, men om jag vet med mig att min text kommer att spridas till fler än så, nog läser jag igenom och rättar både en och två och tre gånger. Självkorrektur. Gör inte alla det?

(Den uppmärksamma ser att jag denna gång stavat fel på titeln på inlägget. Med flit. För att belysa själva problemet.)