Jag har pratat med många, vänner, kollegor (och kollegor som är vänner) och bekanta, om år 2023 och en stor majoritet av dessa har enats med mig i att 2023 var ett skitår som vi helst vill glömma. Visst hade det sina ljusa stunder men i övrigt, nej. Vi glömmer 2023 och blickar framåt istället.
Senaste veckan har jag tankat energi genom att träffa kompisar. Jag har gått kompispromenader, jag har kompislunchat och jag har kompisfikat. Och så har jag ju såklart skrivit en massa meddelanden med mina kompisar. Mina fina vänner, ni anar inte hur mycket det gör för mig och mitt välmående!
På tal om välmående så måste jag säga, utan att jinxa för mycket, att jag är på ett bra ställe i livet nu. Jag trivs jättebra på jobbet, då jag har arbetsuppgifter som mer motsvarar det som jag trodde att jag skulle jobba med när jag sökte jobb på universitetet. Och jag känner mig uppskattad för det jag gör. Jag är på underbara campus Valla, där jag också går promenader och minns de glada studentdagarna, och jag tillhör ett team med drivna och roliga kollegor. Mitt jobb är bäst (typ). Jag trivs bra med familjelivet. Barnen är större och jag känner att vi kan skratta och skoja tillsammans, men också ha mer allvarliga samtal om större saker i livet. Jag gillar att hänga med min familj helt enkelt. Min familj är bäst. Jag trivs bra med T. Vi gör mycket tillsammans men kan också ge varandra utrymme att göra egna saker. Egentid är viktigt för oss båda. T är bäst. Jag trivs bra med mig själv. Antagligen för att jag lärt mig att lite mer skita i vad andra tycker om mig och göra saker för min egen skull. Jag är bäst.
Nu håller vi tummarna för att det fortsätter såhär.
Men lite trevligare väder, det vill säga sol och mer än 10 grader, hade varit trevligt...:)
