torsdag, januari 14, 2021

En vecka

Stormning av Kapitolium och Whatsapp-chat med Ms K hela natten. Läsning av diverse artiklar och analyser. Oro för mer våld. Tack och lov väntar riksrätt för Trumpen. 

3 h förskola för barnen. Promenad varje dag för mig själv. 

Försök till att definiera mig själv, vad jag vill jobba med och vad jag brinner för. 

Rensning av inkorgen (5000+ mail) och minnena från studenttiden, med kompisar, fester och Lihtösen, flödar.

Skolval för L. Ganska enkelt val. 

Jag har varit arbetslös i en vecka men nog får jag tiden att gå. 

måndag, januari 04, 2021

Dubbel kärlek i kvadrat

I dag firade vi C 2 år och varandra för att vi varit tvåbarnsföräldrar lika länge. Att vi har fixat det. Att vi har kommit hit.

C, vår viljestarka virvelvind, har vissa dagar tagit kraften ur oss alla men andra dagar fått oss att skratta så tårarna rinner. Nog för att L kan bestämma mycket över hur de leker men vi kan redan nu se att C inte tar någon skit. 

För cirka 6 år sedan trodde jag inte att jag skulle vara här. Att jag skulle ha två barn. Och att kärleken till dem, och till det som är vår familj, bara blir större ju äldre vi blir.

lördag, januari 02, 2021

Gott nytt 2021!

Min covid-test var negativt och jag började må bättre på tisdagen, så på nyårsafton kunde vi träffas i den inre kretsen och spendera lite tid tillsammans. Till nyårsaftonens kväll hade alla planerat sina speciella och fina (och dyra?) maträtter så då åkte var och en hem till sitt. Vi i Skudez fick till entrecôte med klyftpotatis och vitlöksbea till varmrätt och vaniljglass med vit och brun failed fudge till dessert. Inte så pjåkigt för trötta småbarnsföräldrar! Barnen fick vara vakna så länge de ville vilket innebar att lugnet i huset inte sänkte sig förrän runt 22:30. Stora skulle få se fyrverkerierna men sov som en stock när vi försökte väcka henne. 

Nyårsdagen har varit gnällig och sur då vi alla sovit för lite eller för dåligt. Hoppas att denna dag inte säger något i stort om hur 2021 kommer att bli!

Med önskan om att 2021 ger oss vaccin och möjlighet till att träffas lite oftare! ❤️

söndag, december 27, 2020

En annorlunda jul

Jag vaknade inte med förkylning på julafton, utan den kom kvällen före. Halsont, huvudvärk och snuva. Så det blev en annorlunda jul, åtminstone för oss vuxna som är vana vid att fira tillsammans med de närmaste. Jag försökte, trots huvudvärk och skrikande ungar, att vara mitt snällaste jag.

Mamma och pappa kom förbi och uterumsfikade, jag höll mig i dörröppningen. Barnen fick ett par klappar och lite lek med mormor i frosten. Vår jullunch blev bra, trots att många rätter saknades då knytis hade varit planerat. Ungarna var nöjda, de fick ju sina köttbullar. C fick vila efter lunch, vi bullade upp med skumtomtar, kolor och pepparkakor till Kalle. Jag såg Tomtens verkstad och sen sov jag mig igenom resten av programmet. Jag tror att L var den enda som var vaken hela tiden! Då vi inte hade någon annan att anpassa oss till öppnade vi julklappar när C vaknat. Ongarna öppnade alla klappar på 5 röda. Sedan lekte de desto mer, så pass mycket att en viss julklapp fick vissa bestående men. Vi åt lite lättare middag bestående av lunchens rester och såg sedan på "Sunes jul" innan de minsta fick gå och lägga sig. Jag var inte på något uppesittarhumör heller så efter nyheter och ett avsnitt av "Das Boot" säsong 2 - väldigt juligt. Not. 

Då huvudvärken, halsontet och snuvan inte gett med sig på juldagen bokade jag tid för covid-test, vilket jag ska ta imorgon då de hade dåligt med (inga) tider över helgen. 

Onekligen en annorlunda jul men det blev helt ok ändå. 

Rester från paketöppningen


tisdag, december 22, 2020

Julfällan

Överallt på Instagram syns de (för mig iaf, kan bero på instas logaritm). De roliga memen om papporna som inte vet vad mammorna köpt till barnen i julklapp. Och i samma flöde fina ord om hur den magiska julstämningen i själva verket är en mammas omsorger om att alla ska ha det bra. 

Jag reagerar på dessa instagram-inlägg. Och jag formar mig inte efter mallen. Julklapparna till barnen har T och jag valt ut och beställt tillsammans. Och den magiska julstämningen, nja, jag är nog mer Grinchen än Tomtemor.
I år har jag dessutom sänkt alla förväntningar. Vaknar jag med förkylning på julafton, ja, då är det hemmadag med familjen som gäller. Bara med lite extra mycket och god mat. Pepparkakshuset köpte vi en färdig fabriksbakad sats och monterade med fabrikstillverkad kristyr. Pepparkakorna är fabriksgjorda och dekorerade med ovan nämnda kristyr. Köttbullar - köpta. Vörtbröd - köpt. Lantpaté - köpt. Skinka - köpt (färdigskivad!!!). Risgrynsgröt - köpt.

Vad vill jag säga med detta? Jo, att jag, även om jag är mamma, inte behöver köra slut på mig själv bara för att det är jul. Det blir jul nästa år också. Och nästa. Och nästa. Och jag ska orka många jular framöver. Det viktigaste är väl ändå att jag får fira jul med de som står mig nära?! Sedan kan jag äta köpemat om ingen orkar fixa hemlagad julmat. Det spelar ingen roll. Det blir jul ändå.


Skit i alla gamla vanor
Du och jag, det andra ska nog ordna sig
Köper något som är färdigt
Sätt dig ner och ha det härligt, och fira jul med mig 
- Linnéa Henriksson 

onsdag, december 02, 2020

5 år som mamma

Idag fyller vår förstfödda 5 år. En milstolpe. Jag kan knappt tro att både hon, jag och, inte minst, T överlevt dessa år.
Trots att vi längtat och väntat länge på vårt mirakel så trodde jag länge inte på själva gravididiteten, men när hon såg upp på mig med sina pliriga bruna ögon förstod jag. Jag. Mamma.

Mamma-rollen är och har varit oerhört tuff och jag hade aldrig klarat det utan stöd från T (som är mer mamma än jag, som jag brukar säga) och familjen. Jag tvivlar på mig själv och mina beslut och jämför mig alldeles för mycket med "alla andra".
Men jag gör så gott jag kan och om jag får tro L så har jag gjort ett helt ok jobb 😊
Nu ska vi bara överleva några år till... 

måndag, november 23, 2020

Vad vill jag bli när jag blir stor?

Innan rykten börjar gå vill jag berätta här på bloggen att jag har sagt upp mig från jobbet. Igen. Det har inte känts riktigt rätt från början och när kroppen, genom magont och huvudvärk (och en hel del tårar), sa ifrån var det ingen tvekan längre. Så jag kommer att jobba fram till jul och sedan lämnar jag ett jobb på kommunen för andra gången.

Vad jag ska göra i framtiden är dock oklart. Jag känner mig som en gymnasist som har allt att välja på men vet inte riktigt åt vilket håll jag ska gå. Just nu lutar det åt att hitta en distanskurs med något som jag är intresserad av, typ språk eller litteratur, och helst på helfart. Dock har jag i princip inget CSN kvar efter 9 år på universitetet, så det blir att leva på sparpengar (och maken).

Så, rådvill som jag är, vad tycker ni att jag ska göra? Har ni några tips på nyttiga kurser eller intressanta jobb som skulle passa en språknörd som jag? Maila, sms:a eller kommentera gärna här! 😘