...för vi ska ta en cattie!
Katten tyckte det var lagom roligt :-P
En varsin Macchiato. En varsin kaka. Ett och ett halvt vaniljhjärta. De nybakta sportovsmuffinsarna som blev misslyckade.
Vi får nog införa sockerstopp snart.
Lillfia var ute väldigt länge igår och när vi satt i TV-rummet hörde vi katter som bråkade. Jag gick ut för att se vad det var och då kom vår lilla gris farande med burrig svans. Hon verkade lite uppstressad men lugnade sig efter en stund inomhus. Annars var hon som vanligt.
Men sedan vi kom hem från jobbet idag har hon varit väldigt loj och i princip bara legat i sängen. Hon sprang inte ens när kattmataren gick igång, utan gick lugnt nerför trappan.
När vi håller henne i famnen syns inga skador men hon verkar vara öm på höger sida.
Om hon inte är piggare imorgon blir det att ringa veterinären. Tur att vi bor granne med en!
Jag ligger hemma med huvudvärk, halsont och lite feber. Sjukt tråkigt. Dock är katten fantastiskt sjuksällskap. Hon ligger både på mig och bredvid mig och spinner som en liten motor. Världens finaste lilla gris!
Jag vaknar med en hand på kattens mjuka svans. Jag måste ha broddar på skorna för att kunna ta mig uppför backen till busshållplatsen.Jag lyckas tajma anslutningsbussen i stan. Ett av mina Fronterrum har blivit raderat av en kollega. Trots att jag pratat sönder engelskalektionen får jag beröm av en elev som tycker att alla lektioner ska vara så. Jag träffar min nya kollega. Chefen kallar mig och rumskollegan för "riktiga klippor". Jag åker hem och dricker riktigt gott kaffe och rättar uppsatser. Mannen kommer hem och tänder en brasa.
En kollega har två damer till nordsvenskar och idag fick jag följa med och träffa dem, Flåcka och Jänta. Även om vi bara tog in dem, gav dem mat och klappade lite på dem så gjorde det mycket för mitt inre lugn.
Idag kramade maken om mig och sa "Jag älskar att leva tillsammans med dig" och att vi jobbar så bra ihop. För det är ju det vi är. Ett bra team. Tillsammans är vi det bästa laget.
Idag satte vi till exempel upp en lampa i uterummet så att vi kan sitta där även mörka kvällar.
Det är dumt att sätta en ca. 200 grader varm locktång mot pannan och inte reagera (dvs ta bort den från pannan) förrän brännskadan är ett faktum.
Men lockarna blev bra i alla fall.
T och jag gick på Maxi idag. Eftersom det var min födelsedag fick jag köpa vad jag ville, i princip. Familjen skulle komma på middag på kvällen och jag tänkte att det skulle vara roligt med "sifferljus" på tårtan, så jag tittade lite på födelsedagshyllan och hittade ingen nolla (!). T visade var 2:an fanns men jag tänkte alltså att jag fyllde 30 så...jag sa, när jag insåg mitt misstag, att vi skulle gå vidare och skita i ljusen ;-)
Tack Rutger för vinet, H&M för gigantiska flaskan Chapel Hill Sparkling och tack familjen för en fin kväll! Och tack T som har servat mig hela dagen! :-)
Vi har varit borta från katten en vecka och jag saknar henne tokmycket. Jag får för mig att hon ska komma upphoppandes i sängen när jag går och lägger mig, att hon ska komma och stryka sig och fjäska när jag tar en ostskiva och ibland tycker jag att jag ser hennes svans försvinna runt hörnet. Tänk vad knäpp man blir.
Jag kommer nog bli en crazy cat-lady till slut...
Det kom en massa snö inatt och det är ca. -15 grader ute. Vi har varit ute och njutit av vinterlandskapet samt suttit inne och druckit Irish Coffee. Snart blir det julmiddag och julklappsutdelning del 2. Det är juldagen 2014.
Idag var sista dagen på terminen. Jag har sett fram emot den här dagen länge men idag känner jag mig ledsen. Arbetsår 2014 är snart slut och nog har jag jobbat. Men vad har jag gjort mer? Inte mycket tydligen, vilket visar sig när jag kollar igenom dagboken för att göra årsbokslut genom vårt julmail. Jag har inget fritidsintresse, inga kvällsaktiviteter...ingenting förutom jobb och att "sitta bort" x antal timmar vid datorn. Jag får dåligt samvete över att jag inte träffat vänner men orken har verkligen inte räckt till.
Jag får dåligt samvete när jag sitter kvar länge på jobbet och jag får dåligt samvete när jag går tidigt från jobbet. Jag vill inte jobba "för mycket" men det finns alltid lite mer man kan göra. Jag blir aldrig nöjd.
Samma känsla i allt jag gör. Jag skulle kunna vara en bättre lärare, kollega, vän, fru, dotter, matte, barnbarn, kusin...ja, vad fn som helst. Jag blir aldrig nöjd.
Jag lämnade skrivbordet på jobbet såhär fastän jag vet att jag hade kunnat göra så mycket mer.