Lakritssommar

Svenskjävlar, Chokade Svenskjävlar och Fucking Fabulous från Haupt Lakrits inköpta på Studio Grön i Ljusdal. Sötlakrits från Lakritsroten i Malmö (fick i present). Chokladlakritskulor i olika fina färger och former från Narr Chocolate Shop i Ödeshög. Lakritssverige levererar! 🖤🖤🖤

Certifierad kommunikatör

Jag är klar med Kommunikatörskursen, både teorin och praktiken - ett arbetsprov i form av ett case.

Caset var kanske det mest givande på hela kursen då resten av kursen hade en hel del i övrigt att önska, om ni frågar mig (en avdankad lärare).

Nu har jag i alla fall utbildning inom kommunikatörsyrket på CV:t och det är det viktigaste!

Vidare mot nya utmaningar! 💪

Lite driv och framförhållning, tack!

Första barnet slutar föris för gott nu i juni och börjar skolan i höst. I min enfald trodde jag att T skulle förstå att pedagogerna bör avtackas och att en insamling för detta kanske skulle ha initierats. Jag började fundera på presenter och insamlingar i februari men valde i år att helt backa undan från att lyfta frågan med föräldragruppen då det alltid varit mammor som fixat presentinsamlingar. 2021 är det väl ändå tid för papporna? De vill väl också tacka förskolans fantastiska personal? Inte ett dugg. Sedan initierade, ja ni gissade rätt, en mamma insamling till pedagogerna. Så nu kan T bara swisha.

Kolla in en rolig illustration av ovanstående situation här: https://hejhejvardag.motherhood.se/samhalle/mammors-fel-as-usual/

Jag förstår att det är "jobbigt" att tänka långt i framtiden. Det tar mycket energi och jag är dagligen helt slut i huvudet efter att ha tänkt på saker som händer imorgon, nästa vecka eller nästa månad. Men om vi kunde dela på detta planerande projektlederi, skulle inte det gynna alla? Varför är det så ingrott i oss att mammor ska sköta ALLT som har med barnen att göra?

För övrigt går mitt ständigt pågående jämställdhetsprojekt sådär. Eftersom jag pluggar utan CSN och inte har någon egen inkomst känner jag att jag måste göra mer hemma, som den hemmalyxfru jag är. Har jag sagt att jag söker jobb igen? 

Vart tar tiden vägen?

Det känns som att senaste veckorna gått i 180! Vi har varit i Härnösand, på begravning (två på samma dag för mig, det var tufft), picknickat, T och jag har firat 17 år tillsammans, jag har sökt jobb, vabbat, pluggat, badat...och däremellan bara haft vanlig vardag. Jag har, som alltid, strukturerat upp mina veckor men ändå varit flexibel i mina planer. Trots det känns det som att tiden är som sand som rinner mellan mina fingrar. 

Kommunikatörskursen är inne på slutfasen, häggen har blommat ut och syrénen är i full blom, sommarvärmen letar sig tillbaka och jag vet fortfarande inte vad jag ska göra i höst. 

Om jag bara kunde trycka på paus. 

Gott nytt hår!

Jag har hållit på att slita sönder mitt hår med kammen senaste veckorna, men idag var det äntligen dags för klipp och färg hos Lina! Jag är (nästan) blond igen 😊 

Vårhår. Sommarhår. Bye Bye gråa hår 😁

Sorg och saknad

Tors farmor har gått bort. Hon uppnådde den respektabla åldern 103 år. Nu är båda våra "små tanter" borta. Det känns tomt.

Igår fick jag veta att en av mina bästa kompisars mamma gått bort. Cancer. Ständigt denna cancer.

Jag stannar upp. Tänker efter. Döden kommer, jag vet det. Men jag har så svårt att tänka på den. Försöker vara tacksam för det jag har. En dag är det borta. En dag är även jag borta. Det är förhoppningsvis långt kvar. Men jag tänker på de som lämnat oss. Somliga alltför tidigt. 

Hugg i!

Två björkar och en ek höggs idag till lagom stora vedklabbar att elda med.

Lagom till att de stora klabbarna började ta slut hade jag fått in snitsen och jobbade som ett med yxan. Det är ju typiskt. 

Playdate!

Jag och min vän Belle har försökt få till promenader och playdates med döttrarna i snart ett år men förkylningar och annat har kommit i vägen. Men idag (halleluja) fick vi till det! ❤️ Barnen lekte, vi fikade go'-fika och jag och B hann prata lite. Vilken energi-kick! 😊 I bilen hem frågade L när vi skulle åka tillbaka... 😆

Mitt nya liv

Jag har blivit student igen. I onsdags (egentligen i tisdags) anmälde jag mig till Kommunikatörskursen på Distansinstitutet. Det ska väl sägas att detta var alternativ C eller D på min lista över vad jag tänkt göra i vår, men nu när jag gjort några kapitel känns det ändå som en bra grej att göra. Dessutom kan jag ju faktiskt skriva Kommunikatörskurs under rubriken Utbildning på mitt CV, vilket det verkar som att många arbetsgivare har saknat när jag sökt sådana jobb hos dem. Vad kan en lärare om kommunikation liksom? :P

Då jag kommit fram till att denna kurs håller ganska låg akademisk nivå, så hoppas jag att den i kombination med mina tidigare studier och erfarenheter ändå kan ge mig ett jobb som kommunikatör, informatör eller redaktör. Och jag har faktiskt lärt mig några nya saker under de här dagarna, trots den låga nivån, så helt bortkastad är inte tiden. Distansundervisning har jag ju sysslat med själv och det är kul att se på kursen med en lärares ögon; hur är upplägget? hur är övningarna formulerade? vad är syftet med övningarna? var finns utvecklingspotentialen? vilket stoff presenteras och på vilket sätt? osv. osv. 

Bara efter tre dagar märker jag att jag är gladare. Barnen, iaf L, är också glad över att äntligen få gå långa dagar på föris. C, som är mammamammig just nu, har inte sagt så mycket om saken. Än. 

Jag trivs med mitt nya liv som student och jag kommer nog att söka universitetskurser till hösten, om inte något trevligt jobb kommer i vägen :)

Sista dagen på veckan och månaden

Mitt ordningssinne gillar att februari slutar på en söndag. Att en ny månad börjar på en måndag. Denna första vecka i mars när mitt nya liv börjar. Typ 😜

Februari har bestått av riktig vinter, falska vattkoppor, en handfull "digifikan" med fina vänner, utomhuslekdejt, rensning av garderob, sista BVC-besöket för L, lite skridskoåkning, Bridgertons, ny layout av CV och personligt brev, en nyvunnen bekantskap, vårvärme och en hel drös fina promenader!

Jag har tänkt "detta måste jag blogga om" så många gånger senaste tiden, men så har det inte blivit av. Då Blogger-appen verkar fungera hyfsat ska jag försöka bättra mig. Det finns mycket som passar bättre här än på Insta. 

En riktig skitdag

Jag skulle åka till en kompis för att ta en efterlängtad promenad. Bil 1 vill inte starta (batteriet?) och bil 2 är som en isbit.

Jag sov dåligt inatt och tänkte ta en tupplur när minstingen sov. Tror ni att hon somnade? NEJ! 

Jag gjorde några arbetstester för ett jobb. Det gick åt helskotta. 

Jag skulle försöka få in barnen från snön. Halkade och sträckte någon muskel på insidan av benet. Aj.

Jag försökte skriva en ansökan till ett annat jobb. Känner mig värdelös och okunnig.

Det enda som lyfter mig nu är att jag har roliga naglar. Det är ju ändå #färgbruari. 

Hemmafrulajvande

Jag har varit hemma och arbetslös i en månad och detta hemmafrulajvandet börjar tära, både på mig och barnen. L vill inget hellre än att gå "långa dagar" på föris, C säger än så länge inte så mycket om saken. Det märks mest att hon är väldigt mammig nu, då det är jag som är mest med barnen. Det är mycket mys men också vääääldigt mycket bråk och tjafs. Vilket inte är så kul. 

Jag funderar fortfarande på vad jag vill göra. Det jag kommit fram till är att jag 1) inte tänker ta ett jobb bara för att ha ett jobb, 2) gärna vill jobba med språk, litteratur eller kommunikation, 3) kan tänka mig att läsa någon kurs för att förstärka punkt 2. För min egen skull, för att jag inte ska bli galen, har jag satt en deadline för när jag ska ha bestämt mig för vad jag ska göra under våren, men den deadlinen håller jag för mig själv :)

Det positiva med att vara försörjd av mannen är att jag kommit in i en god vana med att gå en promenad efter att ha lämnat barnen. Morgonpromenaden är den bästa stunden på dagen! Dessutom, efter promenaden, kör jag Hemmagympa med Sofia (SVT). Det är en skön start på dagen och jag känner att jag får mer energi för att orka med hela dagen med kidsen!

En vecka

Stormning av Kapitolium och Whatsapp-chat med Ms K hela natten. Läsning av diverse artiklar och analyser. Oro för mer våld. Tack och lov väntar riksrätt för Trumpen. 

3 h förskola för barnen. Promenad varje dag för mig själv. 

Försök till att definiera mig själv, vad jag vill jobba med och vad jag brinner för. 

Rensning av inkorgen (5000+ mail) och minnena från studenttiden, med kompisar, fester och Lihtösen, flödar.

Skolval för L. Ganska enkelt val. 

Jag har varit arbetslös i en vecka men nog får jag tiden att gå. 

Dubbel kärlek i kvadrat

I dag firade vi C 2 år och varandra för att vi varit tvåbarnsföräldrar lika länge. Att vi har fixat det. Att vi har kommit hit.

C, vår viljestarka virvelvind, har vissa dagar tagit kraften ur oss alla men andra dagar fått oss att skratta så tårarna rinner. Nog för att L kan bestämma mycket över hur de leker men vi kan redan nu se att C inte tar någon skit. 

För cirka 6 år sedan trodde jag inte att jag skulle vara här. Att jag skulle ha två barn. Och att kärleken till dem, och till det som är vår familj, bara blir större ju äldre vi blir.

Gott nytt 2021!

Min covid-test var negativt och jag började må bättre på tisdagen, så på nyårsafton kunde vi träffas i den inre kretsen och spendera lite tid tillsammans. Till nyårsaftonens kväll hade alla planerat sina speciella och fina (och dyra?) maträtter så då åkte var och en hem till sitt. Vi i Skudez fick till entrecôte med klyftpotatis och vitlöksbea till varmrätt och vaniljglass med vit och brun failed fudge till dessert. Inte så pjåkigt för trötta småbarnsföräldrar! Barnen fick vara vakna så länge de ville vilket innebar att lugnet i huset inte sänkte sig förrän runt 22:30. Stora skulle få se fyrverkerierna men sov som en stock när vi försökte väcka henne. 

Nyårsdagen har varit gnällig och sur då vi alla sovit för lite eller för dåligt. Hoppas att denna dag inte säger något i stort om hur 2021 kommer att bli!

Med önskan om att 2021 ger oss vaccin och möjlighet till att träffas lite oftare! ❤️

En annorlunda jul

Jag vaknade inte med förkylning på julafton, utan den kom kvällen före. Halsont, huvudvärk och snuva. Så det blev en annorlunda jul, åtminstone för oss vuxna som är vana vid att fira tillsammans med de närmaste. Jag försökte, trots huvudvärk och skrikande ungar, att vara mitt snällaste jag.

Mamma och pappa kom förbi och uterumsfikade, jag höll mig i dörröppningen. Barnen fick ett par klappar och lite lek med mormor i frosten. Vår jullunch blev bra, trots att många rätter saknades då knytis hade varit planerat. Ungarna var nöjda, de fick ju sina köttbullar. C fick vila efter lunch, vi bullade upp med skumtomtar, kolor och pepparkakor till Kalle. Jag såg Tomtens verkstad och sen sov jag mig igenom resten av programmet. Jag tror att L var den enda som var vaken hela tiden! Då vi inte hade någon annan att anpassa oss till öppnade vi julklappar när C vaknat. Ongarna öppnade alla klappar på 5 röda. Sedan lekte de desto mer, så pass mycket att en viss julklapp fick vissa bestående men. Vi åt lite lättare middag bestående av lunchens rester och såg sedan på "Sunes jul" innan de minsta fick gå och lägga sig. Jag var inte på något uppesittarhumör heller så efter nyheter och ett avsnitt av "Das Boot" säsong 2 - väldigt juligt. Not. 

Då huvudvärken, halsontet och snuvan inte gett med sig på juldagen bokade jag tid för covid-test, vilket jag ska ta imorgon då de hade dåligt med (inga) tider över helgen. 

Onekligen en annorlunda jul men det blev helt ok ändå. 

Rester från paketöppningen

Julfällan

Överallt på Instagram syns de (för mig iaf, kan bero på instas logaritm). De roliga memen om papporna som inte vet vad mammorna köpt till barnen i julklapp. Och i samma flöde fina ord om hur den magiska julstämningen i själva verket är en mammas omsorger om att alla ska ha det bra. 

Jag reagerar på dessa instagram-inlägg. Och jag formar mig inte efter mallen. Julklapparna till barnen har T och jag valt ut och beställt tillsammans. Och den magiska julstämningen, nja, jag är nog mer Grinchen än Tomtemor.

I år har jag dessutom sänkt alla förväntningar. Vaknar jag med förkylning på julafton, ja, då är det hemmadag med familjen som gäller. Bara med lite extra mycket och god mat. Pepparkakshuset köpte vi en färdig fabriksbakad sats och monterade med fabrikstillverkad kristyr. Pepparkakorna är fabriksgjorda och dekorerade med ovan nämnda kristyr. Köttbullar - köpta. Vörtbröd - köpt. Lantpaté - köpt. Skinka - köpt (färdigskivad!!!). Risgrynsgröt - köpt.

Vad vill jag säga med detta? Jo, att jag, även om jag är mamma, inte behöver köra slut på mig själv bara för att det är jul. Det blir jul nästa år också. Och nästa. Och nästa. Och jag ska orka många jular framöver. Det viktigaste är väl ändå att jag får fira jul med de som står mig nära?! Sedan kan jag äta köpemat om ingen orkar fixa hemlagad julmat. Det spelar ingen roll. Det blir jul ändå.

Skit i alla gamla vanor
Du och jag, det andra ska nog ordna sig
Köper något som är färdigt
Sätt dig ner och ha det härligt, och fira jul med mig 

- Linnéa Henriksson 

5 år som mamma

Idag fyller vår förstfödda 5 år. En milstolpe. Jag kan knappt tro att både hon, jag och, inte minst, T överlevt dessa år.

Trots att vi längtat och väntat länge på vårt mirakel så trodde jag länge inte på själva gravididiteten, men när hon såg upp på mig med sina pliriga bruna ögon förstod jag. Jag. Mamma.

Mamma-rollen är och har varit oerhört tuff och jag hade aldrig klarat det utan stöd från T (som är mer mamma än jag, som jag brukar säga) och familjen. Jag tvivlar på mig själv och mina beslut och jämför mig alldeles för mycket med "alla andra".

Men jag gör så gott jag kan och om jag får tro L så har jag gjort ett helt ok jobb 😊

Nu ska vi bara överleva några år till... 

Vad vill jag bli när jag blir stor?

Innan rykten börjar gå vill jag berätta här på bloggen att jag har sagt upp mig från jobbet. Igen. Det har inte känts riktigt rätt från början och när kroppen, genom magont och huvudvärk (och en hel del tårar), sa ifrån var det ingen tvekan längre. Så jag kommer att jobba fram till jul och sedan lämnar jag ett jobb på kommunen för andra gången.

Vad jag ska göra i framtiden är dock oklart. Jag känner mig som en gymnasist som har allt att välja på men vet inte riktigt åt vilket håll jag ska gå. Just nu lutar det åt att hitta en distanskurs med något som jag är intresserad av, typ språk eller litteratur, och helst på helfart. Dock har jag i princip inget CSN kvar efter 9 år på universitetet, så det blir att leva på sparpengar (och maken).

Så, rådvill som jag är, vad tycker ni att jag ska göra? Har ni några tips på nyttiga kurser eller intressanta jobb som skulle passa en språknörd som jag? Maila, sms:a eller kommentera gärna här! 😘

En lättnadens suck

Äntligen får jag tro på att Biden/Harris vann! Jag är glad för mina amerikaners skull. Så fort den här j-la pandemin är över ska jag boka flygbiljett och åka över till dem och fira 🥂