Jag tänker på det som hänt i Ljungsbro och får en stor, tjock klump i magen. Ljungsbro som alltid varit samma sak som trygghet för mig finns inte längre. Två människor har blivit dödade i samma område som mina bästisar bodde i. Där jag promenerade, lekte, skrattade och drömde om livet. Dit jag nu, i vuxen ålder, vill återvända. Platsen där jag trodde att tryggheten fanns. Men den finns inte mer...
Jag sörjer för de anhöriga och jag sörjer för mitt lilla samhälle som aldrig mer kommer att vara sig likt.
Jag sörjer för de anhöriga och jag sörjer för mitt lilla samhälle som aldrig mer kommer att vara sig likt.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar