Jag tror chocken har lagt sig nu. Jag visste ju att hon inte mådde bra och jag antar att även jag måste inse att livet faktiskt har ett slut.
Det konstiga är att jag lyckades få färdigt caset denna vecka. Trodde aldrig det, men nu har jag det iallafall printat här i handen. Ska korrekturläsa det några gånger och se till att Tor, syrran och mamma också kollar igenom det. Men själva stommen och det mesta runt omkring är klart. Så det blir fest imorrn :)
Hittade min gamla "dikt-dagbok" häromdagen. Jag kommer inte ihåg att jag mådde så dåligt som det verkar på vissa av dikterna! Rent av deprimerande på sina ställen. Fast dikterna på de sista sidorna har ändå en gnutta av hopp i sig, jag skrev dem i samma veva som när jag blev tillsammans med älsklingen ;) Och sen dess har jag inte skrivit, så jag drar slutsatsen att jag är ganska lycklig ändå! Vill börja skriva sådär igen, men det töntiga är att jag känner att jag varken har tid eller inspiration. Det kanske är så att man måste vara lite halvt olycklig för att kunna skriva riktigt bra poesi?!
Nu är jag sådär ostrukturerad igen, det beror nog på att jag är trött på att vara strukturerad och duktig :P
Let's have a party!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar