Jag ville inte gå upp ur sängen idag. Min kropp strejkar, ögonen gick knappt att få upp (ännu nånslags infektion, förstår inte vad det kommer av) och psyket vacklar. Jag såg ju att Tor blev ledsen på mig...för hans skull kunde jag inte ligga kvar. Han tycker jag är mer nedstämd nu än vad jag varit nånsin tidigare. Det stämmer nog. Känns som om allt jag gjort senaste veckorna inte betytt nånting. Vad jag än gjort så har jag blivit nedtryckt i botten igen.
Jag antar att det inte märks så mycket på mig för andra, jag menar, jag har lärt mig att hålla en fasad. Fasad är A och O när man jobbar i butik. Det är på kvällarna som ångesten (eller vad det nu kallas...) kommer. Och då är Tor där och får ta allt igen...
Jag kanske borde bo hemma hos mamma och pappa några nätter så han får lugn och ro. Hoppas han läser min blogg för jag kommer bara börja tjuta om jag ska lägga fram idén för honom.
I'm fragile.
1 kommentarer:
hi girl! din karl, har han dille på klockor eller? ett eget företag? tell me more, jag vet ju inget om honom! pusspuss
Skicka en kommentar